När Albin och jag genomförde steg 3 idag mötte vi Elliot som var i pulkabacken med skolan.
Jag trodde ju i min enfald att det mest skulle vara kul att ses och inte mycket mer med det, men han är sin mammas son.
Så fort han såg mig blev han jätteglad, för att bli ledsen när han insåg att han inte skulle hem, till att börja gråta när han skulle tillbaka till skolan.
Det var ju mer än mitt mammahjärta klarade av, så när jag hade lämnat Albin på dagis gick jag hem och hämtade bilen. Elliot fick följa med till jobbet.
Jag är välsignad med en chef som tycker det är helt ok om barnen följer med nån gång ibland.
Idag gick det väldigt bra. Elliot var ett uppskattat inslag hos kunderna och han fick packa in en del julklappar, med lite assistans från mig.
Det var supermysigt, och vi fick lite extra tid ihop. Inte helt fel.
Men imorron blir det skolan och fritids som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar